bara prat

detta brevet fick jag från oiidesign igår:

"Glöggkväll, anyone?Den 26 november, mellan kl.18.30-21.00, tänker vi mysa till det i vårt showroom på Banehagsgatan 1i (vid Röda Sten). Och då vill vi självklart att du ska komma och mysa med oss. Förutom glögg, pepparkakor, nyheter och förhoppningsvis en hel del flams och trams kommer vi även att ge kvällens gäster 10% rabatt på hela Oii-sortimentet. Denna gången kör vi barnfritt, men ta gärna med dig dina vuxna vänner. "

BARNFRITT? oiidesign är en BARNKLÄDESAFFÄR. och bara ordet, barnfritt. fy fan. ni vet mina åsikter om att världen inte stannar för att man fått barn, och att alla runtomkring inte ska behöva anpassar sig. men barn ska ALDRIG vara ett problem, de ska inte vara något som är I VÄGEN när vi vuxna ska ha roligt. det är klart man kan ha barnpassning och hela kitet men jag vänder mig starkt mot föräldrar som tycker att barnen är i vägen för deras fritidsaktiviteter. "Jag tänker inte ändra på vad jag gör baraför att jag får barn, barnet får anpassa sig efter mitt liv". Det finns seriöst en mamma som sagt såhär, inga namn nämnda.
Om man inte är beredd att ändra sitt liv är man inte mogen att skaffa barn. Om man inte är beredd att alltid göra det som är bäst för ens barn så ska man inte ha barn.
Det betyder dock inte att man ska vara den självuppoffrande mamman, en kategori jag tyvärr ofta själv faller in i. Jag tycker det är jobbigt när det är charlie som lämnar séamy på dagis. Jag tycker att det är mitt jobb. Jag tycker att det är mitt ansvar att séamy aldrig är för varm, aldrig för kall, aldrig hungrig. Mitt ansvar att dagis funkar, mitt ansvar att allting är bra hemma, mitt ansvar att han får pedagogiska leksaker, mitt ansvar att han lär sig gå, mitt ansvar att ta hand om hela familjen så att alla mår så bra som möjligt. Och det kan vara lite jobbigt ibland. Jag har alltid varit sånhär. Alltid fått dåligt samvete om jag inte gjort vad som är bäst för alla andra. Mitt dåliga samvete är stötestenen i mitt liv. Vad som helst kan få mig att få dåligt samvete. Jag får dåligt samvete när charlies band inte funkar för det var ju jag som fick honom att flytta hit och om han inte flyttat hit hade han haft ett band och då hade han varit glad över att få göra det han vill göra. dåligt samvete när séamy för tusende gången dragit mig i håret (jag funderar seriöst på att klippa av det, jag är sjukt ömhårad, det gör så ont när han drar i mig så jag skriker högt) och jag säger till honom argt och på skarpen. dåligt samvete när jag inte orkar leka med honom, när jag inte har duracellkaninsbatteriet som han verkar har i kroppen. dåligt samvete när mamma och pappa är sjuka för då är det säkert séamy som gett dem sjukdomen. dåligt samvete när séamy vill klättra upp i höga fotöljen men jag redan har hjälpt honom tio gånger och jag vet att han kommer gå ner direkt igen för det är liksom det som är leken, och sen vill han upp igen, upp och ner och upp och ner och jag ORKAR INTE. jag får dåligt samvete när jag inte går hem med séamy och leker efter dagis utan sätter honom i vagnen och går till stan och gör ärenden.
det enda jag egentligen borde ha dåligt samvete för är nu när jag sitter här och skriver trots att jag borde plugga. men jag är så trött, så ont i huvudet. sovit dåligt. inte séamys fel. sover bara dåligt i allmänhet. måste sluta amma. bara en månad till sen är det stopp på bitty.